tisdag 2 maj 2017

Målningar

Inte klar än. Fortfarande står målningar kvar på gården. Valt ut en hel hög stora dukar i akt och mening att övermåla dem, halvfärdiga saker som resultat av tidigare uppbrott. Inplastade och bevarade är dock en hel serie målningar för Galleri Nane Stern i Paris på 80-talet. Dessa stora målningar har jag haft med mig och inte utan problem flyttat från det ena bostället efter det andra. De har varit i London och de har varit i Paris.Visats på mängder av utställningar, bland andra på debutantsalongen Petit Palais i Paris  En av dem såldes tidigt, övriga beslutade jag, i samband med den försäljningen, att behålla. 
Tror de är målade åren 1983 och 1984 i akryl, pastell, olja och vax.
Här är de nu på rad med titlarna jag gav dem då det begav sig:

"Cleopatra" Målning på duk 202x129 cm

"Tutancamon I" Målning på duk 202x129 cm

"Tutancamon II" Målning på duk 202x129 cm

"Tutancamon III" Målning på duk 202x129 cm

Flytten är genomförd och vi är tillbaka i Tureberg

Ett stort debacel när flyttkillarna sent omsider dök upp.
Det löste sig till slut, men inte utan problem

140 kartonger i delade högar i hela huset

Sådär ja, nu är det gjort. Efter mycket om och men och alldeles för dålig mat och alldeles för lite sömn så är vi på plats i gamla Tureberg i korsningen Bygdevägen Sollentunavägen.
Nu börjar utrensningsfas nummer två. Lika bra att göra det medan man minns helvetet med att få med allt.
Natthamburgare när allt var packat och klart för flytt


Utrensningsfas ett inleddes två veckor före flytt då vi har loppis på gården. Ändå blev det två täckte B-körkortslastbilar fyllda med grejer till välgörenhet (säljs på Skopan i Väsby om lördagar).
Varje pinal vi plockar upp, varje bok, varje köksgrej vänder vi och vrider vi på och ställer oss frågan: Behöver vi det här. Inte sällan är svaret nej, oavsett affektionsvärde. Det här är oerhört effektivt märker vi.
Tröttheten var förlamande


Barnen informeras med bilder på mejl med frågan "ha, inte ha?".
Idag blev vi av med en byrå från mitt gamla hushåll och föräldrahem och en komod från Kristinas som hämtade av hennes son jämte en gustafsbergsservis vi ätit färdigt på och till förmån för en Figgjo med flata tallrikar, assietter och djupa tallrikar.

Tom i hyllorna natten till lördag sånär
som på ett 0-alkoholigt bubbel att fira med.


Nu har vi lagt lådvis med "fina grejer" till välgörenhet igen. Bakformar, gamla Bourgeatgrejer, hela köksäventyr som inte får plats och som gjort sitt hemma hos oss - nu får de göra tjänst hos några andra, jag menar, köper man kvalitetsgrejer blir man ju aldrig av med dem.
Snart är vi inne på boklådorna och vi har ett mer begränsat utrymme nu är tidigare. Det blir till att sovra igen. Nu är dt bara prima lektyr som sorteras ut. Lägger upp dem här och lite varstans till försäljning för den som det behagar och så småningom, no mercy! Har snart hivat 1000 volymer.
Sisa natten på Lugnet, när vi var väldigt slitna så låg vi i sängen och Kristina frågade mig: Varför odlar du?

Fanastisk känsla när allt står där packat och klart för flytt

Det var ingen anklagande fråga utan bara ställd rätt ut. Och jag låg där oförberedd och undrade själv, tyst, länge...ja varför i helvete? Jag kunde inte svara. Undrade själv. Kanske för att bevisa något, men i så fall för vem? Sen kom jag på: För att se om det är möjligt.
Kristina: Vad det möjligt då?
Jag: Visst var det möjligt. Så innihelvete möjligt!
Krisitna: Men då vet du!
Jag: Jaa då vet jag.
Så nu ryker alla odlingsgrejer också. Idag hämtades jordfräsen. Återstår en hel del trädgårdsverktyg.
Älskar vändningar i livet. Har blivit några sådana.

Mest oro för mitt älskade piano som jag haft i över 60 år.
Flyttat med mig överallt, tyvärr blev det chippat i lacken på ett ställe. Flyttreklamation på väg!