onsdag 29 juni 2016

Sånt här händer bara i Väsby, Sibylla blir bästa krogen

Nu är det väl inte helt sant för mig veterligen rankas inte krogarna i den här delen av världen.
Vi hade lunch hemma med vänner och svärmor/mamma. En Kristinasallad, matig och fanstastiskt god. Kallrökt lax för den som önskade och en ganska lös majjo med rikligt av Dijon. Chokladrulltårta med blåbärsgrädde till kaffet.



Det var väl inte riktigt så att vi hade lust att ställa oss vid spisen ikväll, inte riktig lust att äta ute heller för den delen.
På rull med bilen i Väsby för att hämta beställda sommarböcker (wow, längtar till fullödig läsning) kör vi förbi Sibylla. Alltså, bara sett den där skylten tidigare efter vägen och tänkt "aldrig", eller snarare "möjligen"...om alla andra alternativ är uttömda.

Så säger Kristina "jag har ätit där, gillar man junk är det bra junk"
Vi svängde in för åtminstone öppna dörren och kika.
Jättestort med soffor och bord och rent och snyggt och en annorlunda lekavdelning för barn som också den var gigantiskt stor.

Nu visade det sig att den här Sibyllan var en avfälling från gamla...ja vägfarare minns den säkert Mammas i Väsby, ni vet den som hade tag som på en flugsvamp och låg dikt an E4an.
Gjorde reportage en gång för länge sedan, sent 70 eller tidigt 80-tal, med uppdrag att åka till Mammas i Upplands Väsby för att äta Sveriges dyraste hamburgare "Mammas lyxmask" toppad med rysk kaviar. Tidningen betalade och det blev "skrevet", men minns inte hur jag såg på saken eller hur burgaren smakade. Då var jag inte ensam att uppmärksamma korvmojjen med rysk kaviar på burgaren. Det visade sig vara ett hållbart reklamtrick. Mammas röda flugsvampstak lyste från snart sagt varje magasin och dagstidning.



Nej kaviarburgaren serveras inte längre. Däremot en massa andra lustiga grejer. Vi tog tunnbrödsrullar med genuint pulvermos. Kristina som allrahelst i sådana här sammanhang lutar sig mot det vegetariska tog en sojakorv.

Personalen? Godmodigare och trevligare har jag sällan sett till. Kunde allt om det som serverades. Hade jag begärt en näringsdeklaration och jag säkert fått en sådan upprabblad för mig.
Ibland älskar jag junk, men det måste vara kvalitetsjunk.
Det var väl inte det här fullt ut (moset) men just moset lockade fram minnen, länge sedan glömda.  Vi bara satt och njöt åt den absurda men kliniska miljön, åt personalen som babblade trevligheter till alla som kom inte, åt barnavdelningen som var stor som en tennisplan.
Och jo, visst, rullen dröp av härligt smör, chorizoolja, majjo, gurka, stark senap, mos och ketchup - exakt så som det ska vara.



onsdag 22 juni 2016

Visste inte alls vad vi skulle ha till middag

Ja, antingen blir det då en ljummen sallad på överblivor, en matig omelett eller hamburgare.
Tillbehören har vi i alla fall oftast hemma, röror, guckor, lök, sallad, vitlök. Köttfärs av bästa sort finns som oftast som frysta kakor i frysen, tinar momentant.


Igår till middag, 180 grammare. Rejäla bitar alltså. Stekta till en innertemp av 56 grader. Bara salt och svartpeppar, allt annat är överflödigt och smaksättare i en burgare ska ju komma från de många andra hållen. Jag gillar vitlök i majjon på salladen. Stänk av tabasco på brödet (både under och över) och så dijonsenap. Sådär ja, ketchup också!. Klart!

Fasansfull störtbombare dödad i vårt sovrum


Den kom farande med ett förskräckligt oljud, in genom sovrumsfönstret. Hotande oss fick den sitt självklara slut med en tidning i fönsterbrädan. Men vad är det för skrälle. Mellan två och två och en halv centimeter lång och oerhört kraftfull.
Samtidigt ser vi ytterligare en som en kolibri ute vid vedboden. Alltså, från sovrumsfönstret till vedbon är det 30 meter och den här jätteinsekten syns väl på så långt håll.
Alltså, någon som vet? Dödlig?

tisdag 21 juni 2016

Will You still need me, will You still feed me, when I'm 64?


Ja nu råder det intet tvivel. Tack alla för uppvaktningar idag, denna dag då jag kom i kapp Beatles.
Jag är överväldigad. 
Tack

Frukostbordet i morse

Överraskad av krolliljan på källartaket. Utslagsmogen den 20dennes

söndag 19 juni 2016

Blåsor, blåsfiskar, hajar och ungar




Det blev en barnens dag hemma hos oss igår. En dag med barn och barnbarn som började vid lunch och Fjärilshuset. Jo, några få fjärilar dök upp, praktfulla och stora som skinnlappar, men mest var det hajarna som fångade intresset.



Egentligen ser jag inte det meningsfulla i att hålla haj. De simmar runt runt i sin balja och inte så mycket mer. Vore det inte för informationsskyltar om haj i allmänhet och nyheter som att den svartfenade hajen ständigt måste vara i rörelse för att gälarna ska fungera eller att vithajen aldrig skulle överleva med en kost blott av människokött så är pölen med rundsimmande hajar ganska överreklamerad, (tänkte kanske att de finns där för någon vetenskaplig forskning).



I alla fall roade det ungarna, August, Dina och Eli, men mest tilldragande var nog shopen. Och här handlades stora svärd med såpbubbelvatten och efter en rörig lunch på nyinvigda Max i Häggvik fylldes luften av gigantiska såpbubblor i trädgården hemma på Lugnet. Flera timmar räckte roandet med diverse lagningar av bubbelfjädrarna med krympslang och påfyllnad med Yes diskmedel och vatten.



Så där ja. Nu, halv fyra, är det lugnt. Kickis och mina stora barn som inte är gemensamma (alltså vi har inga gemensamma barn) var på bröllop på skilda hålla och jag lovade hämta med bil. Först i Nacka, sedan Långholmen. Fick känning igen, igenkänning, av det som blev ett avslutat kapitel för ett år sedan, nattkörningar i taxi (fattar inte riktigt hur jag stod ut)

Nä, nu släcker jag ner i sommarljus.
Godnatt.




fredag 17 juni 2016

Surt och kallt, men det ordnar sig i köksträdgården


Förra odlingsstället var nedlusat av sork, mördarsniglar och grannar som stal det man odlade. Här är det bara koltrastar och vinbergssnäckor som ställer till djävligheter.
Snäckorna har ätit sex av tolv svartkålsplantor, nio gurkplantor, tre jättemelon och fem brockoli. Nu gör jag upp med dem, för de drar i horder in över kökslandet. Knäcker dem alltså bokstavligen.
Koltrasten är framme så fort jag satt ner en ny planta för då kommer maskar upp till ytan. De sprätter upp det jag planterar och riktigt gräver sig ner i täckodlingen.

Annars då, jo vitlöken som såg så stolt ut i vårvintras har vikt ner sig betänkligt. Blir det inget så blir det inget, gullöken däremot är helt fantastisk och potatisen i ensilagebädd växer så det knakar. Istället för att kupa lägger jag nu på mer ensilage, ska funka enligt dem som gått före. Mandelpotatis för första gången.




Lokförare Bergfeldts jätteärt ser ut att trivas jämte en del andra ärter från POM, programmet för odlad mångfald.

Längst till vänster i hela bädden finns vitbeta, rödbeta och cirkelbeta, längst upp några meter fördelade på fyra rader mangold.

Bädden näst längst till vänster innehåller majs av två olika sorter, ärter av tre olika slag, en del solrosor, gurka och sedan sådant som jag av någon anledning inte märkt upp, alltså fröer som satts ner, kommit upp och sedan är obestämbara ett tag. Äh låter dem stå.





Bädden med rabarberbladen är bönor av olika slag, lite längre upp en "babyavdelning" som till vardags ligger under väv, så följer sockerärter i tre rader och en rejäl dunge med bondbönor.

Nästa bädd kallar jag kålgården och nerifrån och upp växer här brockoli, brysselkål, brockoli igen, fänkål, grönkål och svartkål.

Längs till höger är en besvärlig djäkla odlingsbädd, anfäktad av kris (dt är ju egentligen hela odlingslandet, men täckodlingen har begränsat tillväxten. Den här bädden har envisa kirsanfall, men det gäller bara att vara envis tillbaka, knipsa bladen så fort de visar sig. Jag har nått så långt nu att kirsen börjar blomma i förtvivlan, bara någon decimeter hög och fortfarande helt späd. Här växer i alla fall rödlök, potatis, störvaxböna, tobak (som ska bli egentillverkat snus) jättepumpa, tallrikssquash och vanlig grön squash.



Har några få platser kvar i köksträdgården att sätta ner en andra omgång. Har satt flerfärgad mangold i ett såbrätt att plantera ut där det får plats, kanske i rabatten vid humlestörarna framför huset. Tänkte så lite bladgrönt också där det kan finnas plats.

Nu ser det lite påvert ut, men jag vet att bara om någon månad så är det så mycket växtlighet här inne att jag knappt kommer in. Eller?




Tar en kaffe och tittar ut över trädgården

söndag 12 juni 2016

Nut house, överraskande veggo med köttigt inslag






Ibland åker man miltals iväg för att hitta rätt utan att reflektera att det som är bra ligger i närheten. Varit med om det? Att man liksom inte reflekterar över sitt närmaste. Igår var vi på Runsa Fornborg och för mig som historienörd är det en fantastisk anläggning, påbyggd från före vår tidräkning och efter, utgrävd i omgångar och senast 2009 återigen "sållad" gammalt utgrävningsmaterial och samtidigt ändrat ålder på anläggningen.

Två älsklingar, Kicki och Assar, på Runsa Fornborg


Trampade vikingatida och järnåldersstigar, bekymrade skallen över en gigantisk skeppssättning och arkeologers fantastiska fantasier över hur tidens människor tänkt och agerat.
Och hörrni! Naturen, så mycket Uppland att det slår lågor med Mälaren, åar, betad skog, stora ängsmarker och odlad jord kuperat och brukat i tusentals år.
Nu ska jag ta mig tid att läsa på om Runsa. Återkommer när jag vet mer.



En annan blott tioårig verksamhet stötte vi på idag. Nämligen The Nut House Torsåker. Det var väl där Carli Tornehave en gång höll till, på Torsåkers lilla slott som till markomfång är ett av Upplands största och har anor ner på 1300-talet. Slottet idag är byggt i slutet av 1800-talet på 1600-talsslottets murar. Påbyggt och ändrat, förbyggt och ombyggt. Idag ägs slottet och naturligtvis även marken av Antonia Axelsson Johnson.



The Nuthouse var nog en av de roligaste upplevelserna i vår nya hemkommun Väsby och på länge. Slitfyllt utan att vara superpretto. Snyggt som all god konst. Genuint både vad gäller byggnation, design, varor, växter och maten.

Vi åt av salladsbuffén som är hemgjord med goda röror till och som kan kompletteras med till exempel kallrökt lax, överkokt kött (pulled pork) eller handbpillade räkor.
Vi bullade upp ordentligt och blev veggomätta.
Vet hur det är eller?
Alltså verklig mättnatskänsla, men inte köttfyllda (vi tog kallrökt lax till) och avslutade med en chokladtryffelkaka som jag kanske hade gjort lite annorlunda, men kvittar lika.



För några år sedan (fyra kanske) var jag inblandad i ett konstprojekt med bland andra musiker som Richard Danielsson (Baba Blues) och Edswiks konstnärer med Annika Heed och Bo Andersson. Ett fantastiskt vägprojekt i tiden, i rymden och växling mellan Hersby Hembygdsgård i triangeln Sollentuna, Nuthouse och Karby Gård i Gamla Täby. Klicka på länken ovan och läs mer.



Ibland finner jag en rät linje i tid, rymd och skrivande. Känns bra för i övrigt tilltufsade och spretande tankar.

lördag 11 juni 2016

Enkelt, gott och ganska billigt.



Förmodligen är det ganska nyttigt också, Nudelsoppan.
Jag vet inte hur många nudelsoppeuppteckningar jag gjort genom åren och därmed också ätit, åtskilliga är de.

Länge har nudlar tillhört favvisarna i det asiatiska köket. Och visst är det gott, men inte alltid och inte nödvändigtvis.



Har nämligen upptäckt att jag inte mår speciellt bra av alltför het mat och nudelsoppa ska vara het. (Jag som ätit thaistyle i 30 år, alltså genuint med fräs i käften och som bedövning efteråt).
Nyligen gjorde jag en nudelsoppa med räkor, måttligt med hetta men med smakförhöjare som pojkesoja, ostronsås och fisksås, hel orostad torkad chilli.

Räkorna köper jag miljögodkända och oskalade. Tinar och skalar helt inklusive "svansen". Räkorna ska bara bli lätt röda (orange) och läggs i sist, grönsakerna och löken ska fräsa med ett uns av grön currypasta (eller röd beroende på humör).

Nudlarna får inte heller bli överkokta. Läs på förpackningen och följ anvisningarna. Botanisera gärna bland mina nudelsoppeuppteckningar (länk ovan).

En makalös manick. Men va katten har den använts till?




Så här är det, att min vän Pär, på gården, rensade ur en gammal lada häromsistens. Bland gammal bråte där det säkert fanns grejer som skulle kunna värderats vid antikrundan hittade han en märklig sak.



Den är av trä, om det inte är av fukt och ålder så verkar träverket vara parketterat eller som en slags fackverk och sedan plåtskott som av ett mästerligt plåtslagararbete. Genom hela tingesten som har en midja där det passar med tåg (rep) går ett hål vilket framgår av bilderna. Kanske sisådär 40 centimeter långt och 15 tjockt.

Vad är det här för genomarbetat och viktigt föremål som någon lagt ner så mycket arbete på en gång i tiden?

fredag 10 juni 2016

Vad är detta för fågel

Jo, jag vet, taskig bild, Gråbrun täckning på bröstet, svart streck över ågonen. Hukande huvud när han/hon fick syn på mig, svart stjärt. Cirka 15 cm lång totalt. Platt skalle. Tagen med mobilen med en Assar som drog i kopplet samtidigt.

onsdag 8 juni 2016

Holstads tobak på plats och har rotat sig

Blir fin fin snus i höst. Här i täckodling i det nya landet i nya trädgården på Lugnet.
 Det här mina vänner ska bli fint som snus.
I februari hittade jag gamla tobaksfrön bland det som lämnats av mössen som botaniserat i en undanlagd frölåda. (Vet att till exempel lupinfrön kan hålla sig i jorden i 50 år för att sedan gro)
Det står utgångsdatum på fröpåsar. De här tobaksfröna var säkert ses år gamla om inte äldre. Av alla pyttefrön i påsen var det tre som började gro, men jag glömde täcka över med plastfilm så de tre gängliga, bleka tobaksplantorna torkade bort.

Gamla trädgården


Jodå, jag får saker och ting att växa, vid pass mitten av augusti brukar det vara så fullt i landet att jag får tränga mig in.
Slarvade alltså bort tobaken och i mars april är det för sent att så dessa spröda, men potensfyllda, växter.
Trädgården jag odlade i sju år


Försköt tanken på egenproducerat snus, ända till trädgårddsfesten i lördags för vem kommer där om inte Peter Holstad och i en kasse bär han med sig sex planteringsmogna tobaksplantor. Stor lycka.

Förra trädgården


Omedelbart åkte de ner i den planteringsbädd jag i vintras ritade in "tobak för snus", men som jag efter misslyckandet ritade om för pumpor.
Så kom det regn och i samband med det gödsling med nässelvatten. Täckodlingen hoppas jag ska ge skjuts åt plantorna och ett sjudjäklars till snus.
Tack och pris Peter!

söndag 5 juni 2016

Alla dessa fina människor




Vi hade ett stort "möte" igår, inte bara för att den som är yngst av oss fyllt år utan för att vädret var fint och Lugnet visade sig från sin vackraste sida och vi ville passa på att träffa vänner. Grillarna slogs igång, köttet var marinerad, salladerna blandade, såserna rörda och potatisen majonässtinn. Med ett vegetariskt råvarubord för grillning så var det serverat och trasmattorna utlagda i gröngräset, filtkorgen fylld för kyligare kvällstimmar och alla långbord utburna till olika strategiska platser.



Så rikt att ha alla dessa människor i närhet, men som vanligt hinns det inte med att prata med alla så länge som det skulle önskas. Man ser varandra flyktigt bland 70 andra gäster, gör nedslag, slår av en kortisprat, kramas och delar glädjen av att mötas detta ögonblick.



Så förstår jag att just sådana här fester är grogrund för annat, påminnelser om att man finns för varandra och med varandra och att djupare nedslag står för dörren.



Ville bara säga, från mitt och speciellt Kickis håll (det är hon som fyllt jämt):

Tack alla för att ni befolkade trädgården igår och 
Tack för att vi får dela varandras vänner. 

onsdag 1 juni 2016

Vad är det som kryper?



Ja, inte är det ormet i alla fall, men vad. Colorado? nått beskedligare? Nån som vet.
Massor på min spanska körvel (kidnappad på Linnés Hammarby...alltså körveln.