måndag 31 augusti 2015

Drömmen blev sann, åttaårig skördetröskeförare på Lugnet Antuna.





Ja nu satt han väl inte precis vid datorn eller ratten, men han var med och hans dröm sedan hela livet blev sann. Hemma har jag världens goaste och lyckligaste åttaåring och jag vet att i drömmen fortsätter han köra, hela natten.


Igår och idag har vetet kapats utanför vårt hus, jättelik veteåker som arrenderas och därmed brukas av Sättra Gård och Mats Eriksson. Förra året var det raps (se bilden). Mats Eriksson kör vete efter plöjning till nästa år igen, man kan göra så. Hoppas på lin till nästnästa. En gång för flera år sedan när jag reste förbi Lugnet utan att veta att jag en gång skulle komma att på i statarlängan så var det lin utsått på alla åkrar runt omkring, det var som ett blått hav och gränsen mellan himmel, Edssjön och linåkern flöt samman i objektivt blått.


Upp klättrade August i en New Holland TX63, den mindre av det två jättetröskorna som skördat vetet i två dagar på åkern precis utanför vårt hus. Alltsedan förra året då oljeväxterna tröskades har August längtat efter den dag han skulle kunna äntra bjässen och sätta sig tillrätta bakom perspektivfönstret och åka med.




Jag lovar, idag var det världens lyckligaste unge i August. Han tog Nikonen med sig pch plåtade och plåtade och plåtade, förresten, han var ute redan tidigt i morse och plåtade maskinerna och traktorerna och sädescontainrarna som stor uppställda precis utanför dörren.

Frågar man August vad han vill bli när han blir stor är svaret entydigt, snabbt och rakt: BONDE!


Han skulle egentligen fått åka med i den stora trösken, men precis när han kom hem från skolan hade något fastnat i det komplicerade maskineriet, så det fick bli lilltrösken istället hos Sättra Larssa.

Något hade fastnat i den stora maskinen, driftstopp på flera timmar.

När August var ute med den lilla gula så fick man igång det stora åbäket som visade sig vara en lättmanövrerad hightecmaskin. Jag erbjöds några tag som skulle ge åtta ton säd. Hmmm, kortbyxor på skulle man kunna säga och jag tackade ja. Det blev en resa i modernt lantbruk som styrs av datorer och sunt förnuft.


Ständigt analyseras säden som kommer in i maskinen, fuktighet och hur mycket säd som transporteras in. Resultatet läggs på små GPS-punktre i datorn och självfallet varierar tillväxt och kvalitet över en så stor åker som utanför Lugnet. När sedan åkern ska gödslas vet gödslingsmaskinen exakt var det bör sättas mer gödselgivor efter kvalitet på skörd. Magisk datorteknik, allt för att får ut så mycket som möjligt av arbetet.


Mycket mer finns att orda, De där vändorna jag var ute gav mig en lite modernare syn på det yrke min lillgrabb så bestämt traktar efter. Hemma senare diskuterade vi hur långt man kan nå som bonde, forskare och specialist. Nu är han ännu mer taggad och så har han fått löfte om att åka traktor snart.