lördag 11 september 2010

Med öppna ögon hittar man stulen text



Jag satt där i godan ro och läste en liten hembygdstidning från en hembygdsförening norr om Stockholm, dock ej min egen i Sollentuna som jag dessutom är ordförande för.

Självfallet, med mitt intresse som uppehöll mig i forskningsarbete i långt över ett år, bläddrade jag upp en artikel som rubricerades "Avrättningsplatsen" (bestämd form).

Bara efter några raders läsande reagerade jag. Det var mina formuleringar, mina fakta och mina ord. Inte kunde det väl vara så att...

Jag kollade i min lilla pärm om avtal och överenskommelser. När man ger ut en bok med ett så stort allmänintresse är det åtskilliga som hör av sig och som vill köpa publiceringsrätt av material som rör dem specifikt - ibland för små upplagor och när det gäller föreningar, organisationer, med små medel brukar jag komma överens på annat sätt.

Dessvärre hittade jag inget som sa att jag skulle ha ett samarbetsavtal, överenskommelse, ersättning eller ens att jag talat med utgivaren denna gång.

Varför gör sig inte människor besväret att fråga istället för att så flagrant bryta mot upphovsrätten?