söndag 27 april 2008

Löken satt i mönster



Jag tror jag höll på ända till skymning. Man blir så inspirerad. Odlingsåret börjar med löken, palsternackan och haverroten. Nu är det inlett.
Gul lök, gul avlång lök, silverlök och rödlök - det får bli årets. Jag gör som alla medelhavsinvandrare på området - sätter lökarna tätt, tätt. Det är ju bara vid maskinskörd man behöver sätta löken 15 cem och 20 cm radavstånd. Nu sattes den under kardongen som kommer att växa sig stor ungefär när lökarna är klara. Då strösår jag dill på samma plats och då kommer också kantväxande rosenskära att komma sig bra. kanske hittar på några andra kantblommor också, förmodligen den vanliga indiankrassen, den som Linnés dotter for in i köket och sa: "Far, Far - blommorna brinner".
Det var vid Hammarby och Linnés röda krasse har en våglängd som skär tvärt in i den blå timmen, så tvärt att det uppstår en slags färgkrock så att blommorna ser ut att glöda.
Haverroten är som svartroten och kräver djupgrävning. Så har jag djupgrävt 30 cm hela landet, myllat med torvströ och fjorårets gånghö tillsammans med kompost och tvåårig hästskit - jag har styv lerjord och när jag djupgräver tar jag upp den sabilare leran till ytan igen och den bränner lätt till grusiga stenhårda kockor.



Två pallkragar ovanpå ger ett nästan 60 cm djupt löst odlingsbart skikt för haverrot som kommer att kunna skördas i oktober eller till och med i april nästa år.
Samma sak vad gäller skörd gäller palsternackorna. En rad bredvid pallkragarna såddes med palsternackor. De blir yvigt stora när de växer till sig i juli/augusti och behöver plats.
Några rader bladpersilja fick plats nedanför löken också.
Nu är grunden lagd och allt får utgå från detta. Nu är det ritbordet som gäller för resten.

Mullbär, inte alls en nykomling

I expressen.se/Alltommat.se idag kan man läsa om allehanda undergörande bär som naturen bjuder på helt gratis.
Det är den utmärkte Fredrik Paulún som står för presentation och innehåll i artikeln och han presenterar bär efter bär som en gammeldags medicinman.
När jag bläddrar fram till det gamla mullbäret slås jag av att Fredrik Paulún betraktar den som en nykomling i Sverige vilket den alltså då rakt inte är.
När jag producerade en omskriven serie för Meny under jubileumsåret med och om Linné nagelfor jag Linnés uppteckning (tyvärr brandskadad) över det som växte i den gamla prästgårdens trädgård i Stenbrohult.
Uppteckningen samlades i en skrift som jag lyckats komma över i faksimil, Adonis Stenbrohultensis,då befinner vi oss i 1700 talets första hälft och där finns Mulbär listad tillsammans med småfikonträd och mandel.
När jag skrev tio föreläsningar åt ett studieförbund om Linné så tillade jag att dessa tre växter dock tillhörde rariteterna bland alla växter och listades på samma raritetslista som potatis!